This post is in Swedish and are reflections on the Swedish “Almedalsveckan”, a political/societal week with seminars, talks and meetups.
För första gången fick jag möjligheten att snabbt inpå åka till Almedalen, där jag spenderat söndag – onsdag till att gå på seminarier, träffa nya och gamla vänner och ha det allmänt trevligt.
I detta inlägg tänkte jag reflektera lite kring årets Almedalen, ur ett perspektiv som förstagångsbesökare, företagare, ung och konferensvan.
Om seminarierna
Utav alla nästan 3500 seminarier måste man ju bara hitta några att gå på. På mitt twitter-konto hittar du de mesta spontanintrycken från olika seminarier, både bra och (riktigt) dåliga. Mina fokus låg på företagande (och entreprenörsskap) samt allmänt kring ekonomi och näringslivet.
Generellt kan jag väl säga att jag inte är speciellt imponerad över seminarierna i Almedalen. Alla vill maskera sin reklam på ett sätt som lockar besökare och osar nyheter och spännande insikter. Tyvärr blir det en hel del pannkaka och seminarier och debatter med antingen pinsamt låg nivå eller innehåll så ytligt att det saknar reellt värde.
Nu kanske jag låter lite hård, men jag hade gärna sett lite faktiskt expertis spridas i Almedalen nu när näringslivet tar såpass mycket plats och diskussioner som var konstruktiva och smala. Med en mycket smal frågeställning kring en på förväg bestämt definition kan ett konstruktivt samtal hållas, utan att ägna värdefull tid åt käbbel (för att använda ett av de mest populära orden för närvarande).
Om folket
Jag åker alltid på konferenser för människorna och Almedalen är självklart inget undantag. Även om detta oftast målas upp som ett problem i Almedalen (och från ett makthavarperspektiv kan det självklart bli så), tycker jag att det är väl förunnat att under trevliga och lärorika former få träffa många vänner som man träffar alldeles för sällan. Vänner som man delar en passion med.
Att det är folk från så många olika sektorer gör det hela bara ännu mer fantastiskt. Jag önskar bara det fanns ett ännu bättre sätt att utnyttja detta och skapa tvärgående evenemang för besökare som idag samexisterar i samma Almedalen, fast i sina egna världar. Det är synd!
Om förnämligheten
Trots att jag tycker folket är ett av de bästa sakerna med konferenser, Almedalen inkluderat, är förnämligheten i Almedalen fullständigt slående. Min vän Henrik Löwenhamn uttryckte det utmärkt i hans 10 budord för Almedalen:
Jag lovar att lyssna intresserat på den som presenterar sig för mig, även om jag inte har direkt affärsnytta av den kontakten.
Du kan prata med någon som du direkt märker är fullständigt ointresserad av att prata med dig, av olika anledningar. Detta behöver man jobba på. Om det är för att jag personligen sitter i en rätt ovanlig sits och får en nackdel av att vara ung (som är ett helt annat ämne!), eller som det helt enkelt är en ideologisk livsfilosofi spelar inte så stor roll för mig.
Att bete sig med lite hyfs, engagera sig i andra människor är väldigt lite begärt, och vem vet vad som kommer ur det. Det borde också vara en grundsten i varför någon åker till Almedalen. Skärpning! Att vara inkluderande, både för människor och dess åsikter är viktigt och borde vara speciellt viktigt på en arena som Almedalen.
Om politiken
“Politikerveckan” är ett minne blott. Jag skulle utan tvekan vilja hävda detta med emfas. Ett mer passande ord hade varit “samhällsveckan”. Förutom partiledarnas traditionella tal varje kväll känns det knappast som att politiken är det största som är på tapeten. Almedalen har breddats från att vara en politikervecka till en samhällsvecka där en fantastisk bredd av aktörer deltar. Det är bra.
Var annars har vi representanter från partipolitiken, näringslivet (både stort och smått), skola, vård- och omsorg, organisationer och allmänhet representerade på ett otroligt tillgängligt sätt. Det jag vill se är att man värnar om tillgängligheten och som jag skrev ovan, jobbar på att främja det tvärgående. Ingen annan platform har en sådan möjlighet som Almedalen faktiskt har i detta.
Det blir vad man gör det till, och istället för att se problemen med att så många är representerade och skakar hand, tycker jag vi skall öppna upp mer och se möjligheterna i detta fantastiska tvärgående evenemang.
Om nästa år
Jag skriver detta på en underbar färjetur över ett soligt och fullständigt vindstilla och vackert hav på väg hemåt. I skrivande stund skall det bli skönt att komma ifrån Almedalen. Så kommer jag tillbaka? Ja, absolut!
Om det blir ett till Almedalen för mig så vill jag absolut deltaga i seminarier. Inte bara för att jag tycker det är otroligt roligt, utan för att jag tror att jag har väldigt mycket att bidra med, både när det gäller företagande men även teknologi och digitalt beteende och strategier. Allt detta med ett ytterst nyanserat, rätt bildat ungt fokus. Och det är redan nu…tänk då var vi är nästa år.
Så, företag, organisationer, arrangörer. Vi kör väl i Almedalen nästa år?
Sammanfattning
Det är mycket meta-diskussioner om Almedalens varande eller icke-varande. Jag kommer gärna tillbaka, mest för att jag är sugen på att delta i samtalet och bidra med mina erfarenheter och åsikter. Dessutom lär man sig mycket spännande, och har möjlighet att bredda sig något extremt. Och, folket. Alla vänner som är på plats och framförallt alla nya man lär känna gör det till en ändå väldigt trevlig plats.